Landskap

De otaliga spår, som  vår mänskliga aktivitet lämnat i landskapet, kan kallas vår gemensamma kulturmiljö. Olika prefix kan användas för att beskriva olika typer av landskap, t ex industrilandskap, odlingslandskap eller stadslandskap.

Information om vilka spår ett landskap innehåller kan man förutom i landskapet självt hitta i historiskt källmaterial av olika slag, t ex historiska lantmäterikartor. På länsstyrelsen finns historiska kartlöverlägg med lägesbunden information om markanvändning från 1600- och 1700-talet för ca 20% av länets yta. Det finns också en länstäckande kopia av konceptkartan till det äldre ekonomiska kartverket ifrån sekelskiftet 1900. Dessa kartor används i Länsstyrelsens arbete med bl a rådgivning om skötsel av kulturmiljöer och biologisk mångfald.

Det finns olika möjligheter för statliga myndigheter att uppmärksamma bevarandevärda landskap. Den hittills vanligaste metoden är att skydda delar av landskap som naturreservat. Det gör naturvårdsenheten. Sedan 1999 finns även möjligheten att inrätta kulturreservat för att bevara spår i landskap som bär stark prägel av människans verksamhet.

Lantbruksenheten hanterar en rad olika miljöstöd som man som markägare kan ansöka om för att sköta de flesta kulturspår med agrarhistorisk anknytning som finns i odlingslandskapet, i eller i anslutning till åker, i betesmarker eller på slåtterängar. Lantbruksenheten samordnar även rådgivningskampanjen Levande Landskap där jordbrukslandskapets kulturvärden är en viktig del.