Storängsudds naturreservat ligger på en udde vid Baggensfjärden i Värmdö kommun. Landskapet växlar mellan slutna lundar med ek och hassel och öppnare marker. Vid klippstranden mot fjärden finns goda chanser att hitta en egen klippskreva för sol och bad på sommaren.
Storängsudd är ett litet men fint reservat. Som vackrast är området på våren då rikligt med Adam och Eva blommar i ek- och hasselskogens gläntor. I skogsbrynet i söder kan du hitta schackrutiga kungsängsliljor.
Kungsängsliljan kommer ursprungligen från Mellaneuropa men togs hit som trädgårdsväxt på 1600-talet och är numera ett vilt inslag i den svenska floran. Sitt namn har den fått från Kungsängen i Uppsala som var den plats där den hittades vildväxande första gången. I den nordvästra delen av området kan man också hitta vätteros, tandrot, skogslök, vårärt och desmeknopp. På våren blommar rikligt med svalört och vitsippor.
1936 önskade den dåvarande markägaren Sten Westerberg att området skulle fridlysas. Han motiverade sin önskan som följer: "Om också hela skärgården bleve exploaterad och nedskräpad så vill jag att Stockholmarna ändå ha något minne av hur vacker deras skärgård en gång var."
Spår av hamling
Området nyttjades under historisk tid som ängsmark till Stora och Lilla Kårnäs och senare under gården Beatelund. Vid 1800-talets slut hade ängsbruket med slåtter och hamling, att ta hö och löv från ängen, upphört och området började långsamt växa igen. Trots igenväxningen finns i reservatet några gamla lindar med tydliga spår av hamling. Idag betas området av får.
I den östra delen av reservatet finns ett gravfält med 25 kända gravar från yngre järnålder. Det kan vara gårdsgravfältet till Lilla Kårnäs. Här finns bland annat en större hög och både rektangulära och runda stensättningar.
