Länsstyrelsen har en förvaltningsplan för stora rovdjur. Planen handlar i första hand lodjur, som under längre tid förekommit i länet. Förvaltningsplanen gäller under åren 2007 till och med 2010.
Länsstyrelsen beslutade den 18 oktober 2007 att fastställa en förvaltningsplan för stora rovdjur i Stockholms län. Förvaltningsplanen är ett policydokument för förvaltningen av rovdjur i länet. Syftet och målen i förvaltningsplanen utgör riktlinjer för de insatser av olika slag som krävs för en väl fungerande och förutsägbar rovdjursförvaltning i länet.
Ladda ner dokument
>> Rovdjur i Stockholms län, förvaltningsplan 2007-2010 (pdf)
>> Faktablad om förvaltningsplan (pdf)
>> Ekologiska förutsättningar för lodjur i Stockholms lä(pdf)
Förvaltningsplanen
Då förvaltningsplanen fastställdes hade enstaka familjegrupper lodjur konstaterats i Stockholms län under några år. Varg och björn förekom som tillfälliga gäster. Förvaltningsplanen behandlar därför i första hand lodjur. Övriga arter behandlas översiktligt. Planen redogör bland annat för var det finns ekologiska förutsättningar för lodjur finns i länet. De nationella målen för antal lodjursföryngringar har omsatts i regionala delmål i planen
Närvaron av rovdjur i länet påverkar människor på olika sätt. Många av länets innevånare uppfattar återkomsten av rovdjur som positiv, medan andra upplever tveksamhet och oro inför förändringen. Dessa frågor, liksom konsekvenser och konflikter som finns och som kan komma att uppstå, tas upp i planen. Ett faktablad om förvaltning av rovdjur i Stockholms län har tagits fram, som kort sammanfattar förvaltningsplanen.
Den regionala rovdjursgruppen i Stockholms län, där företrädare för olika intressen finns representerade, har deltagit i arbetet med att ta fram förvaltningsplanen. Planen har remitterats till samtliga kommuner i länet, berörda myndigheter, ideella föreningar samt de näringar som kan antas bli berörda. Inkomna remissvar finns bilagda i planen.
Förutsättningar för lodjur i länet
Förutsättningarna för etablering av rovdjur i Stockholms län skiljer sig något från övriga delar av landet genom att länet har hög befolkningstäthet och tät infrastruktur. Det är därför av intresse att använda kompletterande metoder, vid sidan av beräkningar baserade enbart på bytestäthet, för att kunna bedöma vilka områden som lodjur verkligen kan tänkas nyttja i länet.
Länsstyrelsen har, som ett led i arbetet med att ta fram förvaltningsplanen, uppdragit åt Andreas Zetterberg, KTH, att utreda de ekologiska förutsättningarna för lodjur i länet. Metoden som använts utgår ifrån en matematisk modell baserad på geografisk information. Modellen använder data om landskapets struktur och sammansättning för att förutsäga var det kan tänkas finnas goda förutsättningar för lodjur att etablera sig. Denna typ av modeller kallas normalt GIS-baserade habitatmodeller. Modelleringen ger ett bättre underlag för bedömningen av möjligt antal lodjur inom länet, än vad som skulle ha varit fallet om man enbart utgått från skattningar baserade på bytestäthet. Utredningen presenteras i rapporten Ekologiska förutsättningar för lodjur i Stockholms län.
