Rovdjuren och lagen

Den svenska rovdjursförvaltningen regleras av en mängd lagar och andra dokument, bland annat följande:

Nationella bestämmelser

• Jaktlagen (1987:259)
• Jaktförordningen (1987:905)
• Förordningen (2007:127) med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp 
• Viltskadeförordningen (2001:724)
• Viltskadekungörelsen (NFS 2002:13)
• Artskyddsförordningen (1998:179)
• Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om administration av jakt efter älg, kronhjort och stora rovdjur m.m. (NFS 2002:19)
• Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om inventering samt bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar (NFS 2004:17)
• Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om inventering av rovdjursförekomst utanför samebyar (NFS 2004:18)
• Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18)

Internationella konventioner och EU-regler

• Bernkonventionen. Lodjuret finns upptaget i bilaga 3 som omfattar djurarter som kräver särskilt skydd för strängt skyddade arter.
• EU: s art och habitatdirektiv (92/43/EEG). Bestämmelser som bland annat rör art och områdesskydd och jaktutövning. Lodjuret finns upptagen i bilaga 4 bland de arter som kräver noggrant skydd.
• EU: s fågeldirektiv (79/409EEG). Bestämmelser som reglerar bevarande av fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaterna.
• Direktivet gäller inte bara för fåglarna som sådana utan också deras ägg, bon och livsmiljöer. Beträffande de arter, bl a kungsörnen, som är uppräknade i bilaga 1 skall särskilda åtgärder vidtas. Bland annat skall enligt artikel 4 särskilda skyddsområden avsättas.
• Rådets förordning nr 338/97, om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. Lodjuret återfinns i bilaga A.