17. Judarskogen och Kyrksjölöten

Mitt i Judarskogens naturreservat ligger sjön Judarn. Namnet Judarn kommer av ordet ljuda, låta. Judarskogen är ett gammalt tillhåll för större vattensalamander, men kan ske är arten nu försvunnen härifrån, liksom från många andra platser. Salamandrarna hotas främst av att deras livsmiljöer, dammar och småvatten, försvunnit. Stockholms stad ska anlägga dammar vid sjön för att återskapa goda livsbetingelser för salamandrarna.

Kyrksjölötens naturreservat är ett skogsområdekring Kyrksjön. En barnvagnsvänlig promenadväg runt sjön har nyligen ställts i ordning. I den lövskog som omger sjön finns många nedfallna och döda träd vilket ger en ypperlig miljö för fåglar, insekter och rötsvampar. Fågellivet är rikt; du kan få se duvhök, stenknäck och mindre hackspett. I Kyrksjön häckar bland annat smådopping, svarthakedopping, brunand och rörhöna. Sjön och fuktlövskogen är viktiga platser för groddjur. Här fanns tidigare regionens samtliga groddjursarter; idag är större vattensalamander försvunnen liksom i Judarn. Men mindre vattensalamander, padda, åkergroda och vanlig groda finns kvar i området. Även här anläggs en damm för att gynna groddjuren.

Spår av inlandsisen och fornlämningar
I båda reservaten finns spår efter inlandsisen, som drog sig tillbaka från området för cirka 11000 år sedan. Särskilt intressanta är de talrika stora, kantiga block och De Geer-moräner som finns i området. De Geer-moräner är avlånga ryggar som är upp till några hundra meter långa och en till sex meter höga. När iskanten drog sig tillbaka blev det stora spänningar i isen och berggrunden och kraftiga jordskalv blev följden. Moränryggarna och blocken i området är spår efter detta. Den kände geologen Gerhard de Geer studerade under 1940-talet inlandsisens avsmältning i området. Många geologiska exkursioner har sedan dess förlagts hit. Ryggarna på lerslätten norr om Judarn och vid koloniområdet i Kyrksjölöten framträder tydligast. Anhopningar av block finns på fl era ställen. I reservaten finns också lämningar av människor från brons- och järnålder, bland annat i form av stensättningar. Genom reservaten går en mur som kallas Ryssmuren. Enligt traditionen skulle den vara uppförd av ryska krigsfångar på 1700-talet men senare forskning tyder på att den snarare är ett slags odlingsröse från 1800-talet.